Jag bor i Sverige. Av egen fri vilja eftersom jag har en man som gav mig valet mellan Stockholm och Bryssel. Och då jag alltid velat dyka ner i outforskade vatten efter att ha varit tjänsteman inom EU, bestämde jag mig för det kalla nord. Åtminstone var det det jag trodde då det var först i år, efter 2 barn och flera jobb i privat sektor, som jag fick uppleva en riktig vinter igen.
På samma sätt som jag inte kunnat återuppleva barndomens eviga snömängder under de senaste 8 åren, har jag inte heller varit speciellt lyckosam i att connecta med mina kollegor när det gäller EU-frågor. Ett ämne som är en passion för mig då vår vardag påverkas så mycket av det. En av mina chefer sa vid ett tillfälle att han inte hade tid för filosofiska diskussioner, business är business och det finns ingen plats för politik här. Excusez-moi?! Det var bland de snällaste kommentarerna jag fått. Det vanliga har varit att inte få någon feedback alls. För att inte tala om alla gånger jag har fått frågan “Vad är EU-Kommissionen”? Nåväl, jag anar att dessa tider är över. Efter 1 år med Corona, har vi alla åtminstone en uppfattning om vad det är.
Jag inser, nu när jag har varit på “utsidan”, att det inte alltid är lätt att förstå vad Bryssel gör för oss ALLA och att det finns en viss trötthet mot politik i vårt samhälle. Speciellt bland dem som under de senaste decennierna har haft sån tur att de inte har upplevt elände och tar privilegierna felaktigen för givna.
Men vi ska inte ta saker som snö i Sverige eller slippa munskydd för givna.
Vad vi ska ta för givet är länken som existerar mellan förstörelse av vår natur och pandemier. Greta Thunberg, David Attenborough, Ursula von der Leyen – bara för att nämna ett fåtal européer – försöker skicka oss ett tydligt budskap: Om vi inte omedelbart börjar skydda vår natur, kan vi redan nu befinna oss i början av en era av pandemier. För att ge ett konkret exempel: Ebola. För ett par år sedan i en avlägsen by i Guinea, lekte en ung pojke vid ett träd infesterat av fladdermöss. Fladdermöss som hade blivit tvingade mot byn då majoriteten av skogarna de vanligtvis levde bland hade blivit förstörda. Som tur är lyckades man stoppa spridningen av detta virus.
Å andra sidan så har Covid-19, som vi alla vet, spridit sig över hela världen och det kan vara så att detta är endast en “light”-version av vad vi har framför oss om vi inte lyckas släcka lågorna som redan slagit ut på vårt tak. Dagens virus verkar drabba mest de äldre. Föreställ dig följderna av ett nytt och mer aggressivt virus som drabbar unga eller de i aktiv ålder som håller vår ekonomi igång?
To break it down: The EU is us, it’s mE & yoU. Det är beslut fattade av självständiga länder och deras representanter samlade på en kontinent att ena sina styrkor och bekämpa vår tids fiender.
Låt oss ge dem vårt stöd. Tiden är mogen för EU att positionera sig som en stark global player.
Från min ödmjuka position ska jag försöka bidra på bästa möjliga sätt från ett förhoppningsvis vitt och snöigt Stockholm.
All the best to us!
Er, Julita
© Julita Ratzenberger de la Paz 2021-08-04